SPARA EL MED VÄRMELAGRING I BETONGPLATTA

Höga elpriser har lett att många villaägare funderar på hur de skall spara utan att frysa. Under 2000-talet har det blivit vanligt med golvvärme i betongplatta. Inget byggmaterial slår vatten att lagra värme i, per liter och grad, men betong är ganska bra med 57 % jämfört med vatten. En betongplatta om 100 kvm och 15 cm tjock lagrar ca 10 kWh per grad. Kan man värma betongen 1,5 °C mer än vanligt under natten så har man 15 kWh på dagen då elen är dyr.

Förr talade man om nattsänkt temperatur men nu kan det omvända vara enlösning om man abonnerar på timpris. Det är ofta lägst mellan kl 00 och 06 pånatten. Det passar gamla gubbar som måste besöka toa på natten. Då kan manhöja inställning på värmepumpen eller elpannan kl 00 med kanske 6-10 °C merän vid heldygnsdrift och sänka på den igen kl 06, ner mot 20 °C

Det finns små burkar att köpa som lär kunna göra omställningen för dem som vill sova hela natten. Tibber o Greenely är sådana företag. De har tyvärr torftig beskrivning på nätet. Jag tror det går till så att att man sätter in en manick på kabeln mellan utetemperaturgivaren och värmepumpen och ansluter en annan manick till sitt wifi. Med dem manipuleras utetemperaturen så att den t. ex. höjs så att värmepumpen tror det är sommar och stoppar för vämeproduktion när elpriset är högt.

Lagring i betongplatta förutsätter att det inte är årets kallaste dag för då finnsingen överkapacitet hos pannan och framtemperaturen till golvet bör aldrig överstiga 50 °C. Min framtemp. vid heldygnsdrift är Tfram = 33 - 0,5 Tute.

_________________________________________________________________________________

Gruppen ByggaBo kommenterar planfrågor som Örådet får på remiss från kommunen. Vi har gett synpunkter på översiktsplanen och påtalat att kommunens markförsörjningsplan skall omfatta Skaftös behov. Ansvarig i ByggaBo gruppen är Jan Ivarson.

2021

Bygga på Torvemyr 2

Kommunens information om Torvemyr 2 var uppskattad och välbesökt. Önskemål framfördes att området inte skall plansprängas som skett vid tidigare etapp. Det är förståeligt men kan i praktiken vara en nackdel, genom att flera sprängningar kommer ske då nya tomter tas i anspråk och andra är bebyggda.
I den mån sprängning måste ske, är det önskvärt att den utförs innan fastigheterna bebyggs. Vid gruppbyggt område kan detta ske vid ett tillfälle, men inte vid styckebyggda hus då man i förväg inte har kunskap om byggnaders placering och utförande. Alla hus måste ha schakt för VA-ledningar med frostfritt djup. En radhuslänga kräver ungefär jämn markhöjd. Detaljplanen har beaktat det vid val av ytor för denna hustyp.
Villor kan uppföras utan sprängning genom att de placeras på pelare på berg. I sådana fall går man miste om lätt tillgänglighet, om entrésidan är där marken är som lägst.

Det förekommer att föreningsägda radhus med bostadsrätt har gemensamma VA-ledningar under radhusen. Ledningarna ägs då förmodligen av föreningen och husen belastas av servitut. Om en ledning behöver grävas upp innebär det att en eller flera bostäder måste utrymmas och golv tas upp. Det upplevs särskilt negativt om ett fel har orsakats i annan fastighet än den som drabbas av det.

Alternativt placeras gemensamma ledningar utanför husen, helst utanför tomtmark för att undvika servitut. Separata servisledningar ansluts då till varje radhus.
Gemensamma ledningar utanför tomter kräver sprängningar där det är berg. Tillsammans med sprängning för hus, infarter och gator medför det att stora delar av ett planområde berörs. På bilden är ledningsschakt visade med röda linjer. Det är lätt att bortse från detta då man önskar orörd mark i bergig terräng. Då området färdigställts blir stora delar av ingreppen i berg övertäckta.

2020

Samrådsyttrande över åtgärdsvalsstudie Väg 161 Rotvik-Skår 2020-06-23

Trv 2019/5670

Skaftö Öråd lämnar följande synpunkter.

1 Inledning och historik

Väg 161 är av stor betydelse för skaftöborna. Målet för transportpolitiken är att ge medborgare och näringsliv i hela landet en tillfredsställande transportförsörjning. Idag är den inte tillfredsställande för Lysekil och Skaftö. Det är därför som väg 161 nu skall förbättras. Regeringen upphävde emellertid 2018 beslutet om vägplanen för Väg 161 på delen Rotviksbro- Bäcken. Motivet var grundat på protester från berörda och att man ville se flera alternativ.

2 Nationellt perspektiv. Väg 161 borde vara en del av riksväg 44

Riksväg 44 Uddevalla-Trollhättan-Lidköping-Götene skulle mycket väl kunna ha sin utgångspunkt i Lysekil istället för Uddevalla. Jämför Riksväg 41 Varberg- Borås. I båda fallen ligger staden väster om E6. Lysekil har ca 15 000 invånare och Varberg ca 64 000. Riksvägarna tillhör den nationella planen för transportsystemet och de ekonomiska resurserna i denna plan är betydligt större än i länsvägplanerna.

3 Regionalpolitik. Kustvägen Tjörn-Orust-Lysekil-Sotenäs- Tanum-Strömstad

I ett regionalpolitiskt perspektiv handlar det om att genom en ny väg skapa en större arbetsmarknad för rubricerade kustkommuner. Det finns utredningar om en sådan kustväg.

Skärhamn/Kållekärr/Sundsby -Väg160 –Väg178 – Ellös – ny väg/bro till Skaftö vid Malö strömmar – förbättring av Väg785 – Väg161 – ny bro över Gullmarn

Väg162 – ny väg/bro Härnäset/Åbyfjorden – Hunnebostrand/Bovallsstrand – Väg163 – Fjällbacka – Grebbestad – ny väg Säm/Knäm – Väg 176 – Strömstad.

Vi bedömer det som sannolikt att regeringen kommer att ge tillstånd till utbyggnaden av Preemraff. Om så blir fallet ökar behovet av en fast förbindelse över Gullmarn. Vi anser att det utbyggnadsalternativ som väljs måste utgå från nationella och regionalpolitiska perspektiv.

4 Bebyggelse- och trafikutveckling

Trafikverket har i yttrande över planer för ny bebyggelse på Skaftö hävdat att utbyggnad av vägnätet behövs. Man har framhållit behovet av åtgärder på Väg 785 mellan Fiskebäckskil och Väg 161. Lysekils kommun har beslutat bekosta en åtgärdsvalsstudie på delen mellan Fiskebäckskil och Skaftöbron.

5 Synpunkter på åtgärdsvalsstudien

Vi saknar trafikflödesuppgifter i korsningen Väg 161-Väg 785, årsmedeldygn och sommarmedeldygn. Vi bedömer att sommarmedeldygntrafiken är dimensionerande och har noterat att på Skaftö ligger den mycket över årsmedeldygnstrafiken. Trafikverkets resonemang om att restidsvinster på sträckan Rotvik-Skår inte har så stor betydelse eftersom trafikanterna förlorar mycken tid på färjeförbindelsen Finnsbo-Skår håller inte. I samhällsekonomiska kalkyler värderas alla restidsvinster. Och trafikanterna mellan Uddevalla och Skaftö lider ju inte av att det går långsamt på färjan.

Den långsamgående trafiken av traktorer, EPA-traktorer och jordbruksredskap inverkar menligt på framkomligheten. Det är såväl långsamgående trafik som gång- och cykeltrafik som behöver separeras. Det måste man komma tillrätta med och det innebär att alternativen A, B och C inte räcker.

6 Skaftö Öråds ställningstagande

Vägen har byggts ut till mötesfri landsväg, 2+1 väg, 100 km/h på delen öster om Rotviksbro. Vi anser att denna standard - alternativ F - är lämplig även för delen Rotvik-Skår. Det ligger i Trafikverkets uppgifter att se till att denna standard inte medför oacceptabla negativa konsekvenser genom buller och barriäreffekter för boende längs vägen. För att minimera ingrepp i orört landskap kan det dessutom vara lämpligt att studera en ny 2+1 väg i befintlig korridor.

Skaftö Öråd Åke Johansson

Ordförande

-----------------------------------------------------------------------------

2019

Intressant information - gäller bara för trähus:

UPPSKATTA u-VÄRDE med 3,7

Här är en förenklad metod att uppskatta u-värde för byggelement som vägg eller bjälklag. Allt du behöver komma ihåg är talet 3,7.

Nya hus med skivmaterial in- och utvändigt

3,7 / cm isolering

Ex 1: Vägg med 20 cm isolering: 3,7 / 20 = 0.185.

Ex 2: Hur tjock isolering behövs för att få u = 0.18?

3,7 / 0,18 = 20 cm

Gamla trähus

Träets tjocklek cm / 3,7 = motsvarande tjocklek för isolering

Ex 3: Trå 15 cm / 3,7 = 4 cm isolering som kan adderas till eventuell tilläggsisolering t ex 7 cm = 11 cm isolering

3,7 / 11 = u 0,34