Värmelagring i betongplatta

ByggaBo-gruppen delar med sig av tips för hur husägare med golvvärme i betongplatta kan sänka sina elkostnader utan att tumma på komforten. Genom att använda husets konstruktion som ett värmelager går det att utnyttja de timmar på dygnet när elpriset är som lägst – en smart lösning i tider med höga energipriser.

Hur fungerar det?

En betongplatta fungerar faktiskt ganska bra för att lagra värme – inte lika bra som vatten, men tillräckligt för att det ska märkas på elräkningen. Ett exempel: en betongplatta på 100 kvm och 15 cm tjock kan lagra cirka 10 kWh per grads temperaturökning. Höjer man temperaturen i golvvärmen under natten med 1,5 °C, kan man lagra ungefär 15 kWh till dagen efter.

Det fungerar bäst om du har timdebitering på el – där priset varierar timme för timme – vilket är vanligast med elleverantörer som Tibber eller Greenely.

Så här gör du:

• Ställ in ditt värmesystem (värmepump eller elpanna) så att det höjer temperaturen nattetid, till exempel mellan kl 00 och 06 då elen oftast är billigast.
• Sänk tillbaka temperaturen på morgonen – och låt betongen avge lagrad värme under dagen.
• Vissa smarta prylar (“manicker”) kan hjälpa dig att styra detta automatiskt, även när du sover.

Det kräver lite koll på tekniken, men när det fungerar kan du kapa elkostnader rejält – utan att frysa.

Några saker att tänka på:

• Det här funkar bäst när det inte är årets kallaste dagar – då behöver värmepannan all sin kapacitet.
• Temperaturen till golvvärmen bör inte överstiga 50 °C.
• En tumregel för framledningstemperaturen kan vara:
  Tfram = 33 – 0,5 × utetemperaturen (Tute)

ByggaBo visar på hur lokal kunskap och enkla tekniska knep kan göra stor skillnad för både plånbok och miljö.

U-värde

ByggaBo-gruppen har också delat ett handfast tips för dig som bor i trähus och vill få koll på hur väl huset isolerar – utan att behöva avancerade verktyg eller ritningar. Det handlar om att uppskatta u-värdet, alltså hur mycket värme som “läcker ut” genom en vägg, ett golv eller ett tak.

Vad är ett u-värde?

U-värde mäts i W/m²K och ju lägre det är, desto bättre isolerar konstruktionen. För nya hus är kravet ofta u ≈ 0,18 eller lägre.

Den förenklade regeln:

Nya väggar (med isolering): U-värde = 3,7 / isoleringens tjocklek (i cm)

Exempel:

• En vägg med 20 cm isolering →
  3,7 / 20 = 0,185 W/m²K

Vill du istället räkna ut hur mycket isolering du behöver för att nå ett visst u-värde?

Isoleringens tjocklek = 3,7 / önskat u-värde

Exempel:

• För att nå u = 0,18 behövs →
  3,7 / 0,18 = ≈20 cm isolering

Äldre trähus:

I äldre hus finns ofta tjocka timmerväggar eller plank, men trä isolerar sämre än modern mineralull. Då kan du räkna om trätjocklek till “isoleringsvärde”.

Träets tjocklek / 3,7 = motsvarande cm isolering

Exempel:

• 15 cm trävägg motsvarar ungefär 4 cm isolering.
  Om du lägger till 7 cm extra isolering får du totalt 11 cm:
  3,7 / 11 = ≈0,34 i u-värde

Varför spelar det roll?

Att ha koll på u-värdet hjälper dig att:

• Förstå var värme försvinner i huset.
• Värdera om det är värt att tilläggsisolera.
• Ta bättre beslut inför renovering eller nybyggnation.

En liten formel – men mycket nytta för både energikostnad och klimatavtryck.